Igår föreslog Moderaterna lägre tak för de försörjningsbidrag som nyanlända får i flera år efter att uppehållstillstånd beviljats. I lite vaga ordalag talade Elisabet Svantesson om 12 000 kr per månad som ett nytt tak, enligt SVT. På sociala medier skriker en del fattigpensionärer högt om att detta är högre än den norm de lever på.

Idag, enligt SvD, förslår Sverigedemokraterna en barnbidragsreform som kan ge lite mindre pengar till vissa invandrargrupper med stora barnfamiljer. Det finns nog en risk att även infödda medborgare som hamnat utanför skyddsnätet drabbas av denna åtgärd.

Den krassa sanningen är att dessa åtgärder lika gärna kan leda till fler sociala problem och kriminalitet i utanförskapsområdena – någonting som i sin tur ökar på samhällets kostnader.

Arbetsmarknadens logik säger oss att det sällan bli fler jobb bara för att man skapar ett större utbud av sökande arbetskraft. Vi får enbart arbetsgivare som mottar flera hundra ansökningar ifrån människor som tvingas söka jobb vilka de saknar kompetens till att utföra. En del friktionsarbetslöshet kan visserligen sjunka men det handlar enligt forskning om enstaka tiondelars procent av arbetskraften.

Det enda realistiska förslaget för att få ordning på människor som inte passar in på svenska arbetsmarknad är att få dem att återvandra med tvångsåtgärder.

Beträffande människor som tillhör stora segregerade utanförskapsområden är de högst sannolik att de bara stärker sina parallellsamhällen och hittar nya kreativa sätt att försörja sig inom ramen för de normer som där råder.

Sverigedemokraterna och Moderaterna går nu på samma linje om att invandringen enbart är ett ekonomiskt problem – denna slutsats blir ett logiskt faktum utifrån de förslag de lägger. Svenska Morgonbladets ledarsida förnekar inte den ekonomiska katastrof som migrationen medför men konstaterar att ökad ekonomisk marginalisering i utanförskapsområdena kan leda till ytterligare kostnader via belastning av polis, socialtjänst, skola och kanske även vården.

Massinvandringen är i grunden ett kulturellt problem i och med att stora mängder människor importeras i en takt och en mängd som gör att de aldrig kan assimileras in i ett samhälle, ekonomiskt eller sociokulturellt. Det enda svenska parti som tänker långsiktigt och vill återställa landet till innan massinvandringens dårskap slet sönder nationalgemenskapen är Alternativ för Sverige. De föreslår återvandring och den åsikten delar vår ledarsida med dem till 100 procent.